men för den skulle behöva det inte gå åt pipsvängen bara för det...i söndags morse klev jag upp och mådde grymt illa men tänkte att det skulle ge med sig bara jag vaknat till och käkat frukost..tänkte att jag först går ut med hundarna innan jag gör iordning frukosten och väcker mamma...men jag hann inte så långt förens det känns som jag ska kräkas och jag blir yr, sen svartnar allt..vaknar av att jag ligger på asfalten, känner en smärta men är som i en dimma..vet bara att jag måste försöka ta mig hem, hinner några steg sen svartnar allt igen...vaknar upp och är rädd och lyckas ta mig hem..mamma ringer akuten och vi åker upp..svimmar i väntrummet (första gången jag fick komma in snabbt), de  tog EKG men det var bra..sen började cirkusen på sjukhuset med prover och sprutor, läkare efter läkare, blodproverna var de enda som skulle ta tid så de sa att alla andra prover var ju bra så jag kan åka hem och blir jag sämre får jag komma tillbaka eller om proverna visar sig vara dåliga ringer de tillbaka mig..

sagt och gjort, jag hann till entréhallen sen var dags för svimmning 4:a sen blev jag inlagd...har man inte så mycket spänning i vardagen kan man ju hitta på nåt sånt här :D

Okej tänderna blev lite förstörd, knät läker och jag fick komma hem rätt snabbt, så varför inte fortsätta njuta av livet?

Haft en strålande dag, försökt tagit det lugnt ;), var upp till Stöde en sväng med Bruksan....

Marie är så nykär and that makes me happy...vi har otroligt roligt ihop...hon ska vara med och underhålla på mamms bröllop, hon passar in där :P

MASSOR att göra nu...ha de fint där ute!!