Det händer så otroligt mycket i mitt liv nu så jag knappt vet vilken dag eller datum jag är inne på...men vi fick oväntat besök av mina mostrar så det har varit full rulle hela helgen, mssa skratt, massa spelande, besök hos morfar, kortknppning, bilturer...ja det är som en karusell som inte är obehaglig, bara stötskön, Ungefär som Virvelvinden..:)

Vi är great tillsammans..mamma, jag, lotta Ann-cha och my one and only Madde..Nazlie skulle också varit med men hon var med sin pojkvän...

Kuratorn är toppen, samma med min körskolelärare....studerandet går framåt men kan gärna hoppa up 2 hack där,familjelivet fungerar bättre än väntat och mina katter trivs i sin nya "bostad", kan inte klaga på livet...

 alla prover var bra på vårdcentralen, mitt psyke är stabilt, mitt hopp växer och kärleken frodas ;)

Saknar att klämma på min egna gummirumpa ;)

Mitt huvud värker litegrann, jag är törstig och mongo har krypit in i min mogonrock och sover mellan mina bröst, men jag kan inte sluta att le, jag tror jag är på rätt väg, vem som helst kan knuffa mig, jag reser mig alltid hur lång tid det än tar...gör man bra saker händer det bra saker...

Älskar min flock...

Min Madde är det underbaraste jag har i mitt röriga liv ;)

Ta hand om er där ute.....

har övergett allt vad lunar och nightlife heter men saknar det enda jag någonsin gillat, att skriva av mig, men nu när jag sitte roch har världens chans har jag ingen aning om vad jag ska skriva...är inte det ironiskt om något..har jag ett sånt tråkigt liv att jag inte kan hitta på mer att säga än att "-det är sorgligt när hissen inte går enda upp"Åh vad lågt....Men hur funkar livet för en sån dallrig iller i rosa sparkdräkt som mig då?Det går faktiskt riktigt fint...så lugn i kroppen har jag nog aldrig känt mig...sen är det alltid bra att ha en superbra kurator...:)Livet börjar verkligen räta till sig men det har varit tuffa vändor för att komma hit där jag är idag...Försöker rätta till hjärnan, den har hamnat på sniskan sen tivolit idag, vi lura med lilla Jax i en hemsk karusell också..usch har blåmärken sen den där äckliga hoppkarusellen...men bubblet i magen (inte gaser) när man åker virvelvinden är det bästa som finns...det är äkta glädje...vann en grön liten apa också som det stod "I love you" på,den baxade syrran direkt ;)Nu har vi varit ute på promenad med dogsen, maddepadde och min naturmänniska till mamma, vi hann inte mer än komma fram till hamnen förens mamma som planerat en liten picknick,spillde ur allt mjölk i påsen, så all var en otrolig sörja, sen mitt i allt ska hon röka och har ingen fungerande tändare, då hör man den ynkliga gnälliga rösten ljuda över hela hamnen, "-Jag vill gåååååå hem!!"Inte konstigt att man inte ens frågar mamma om vi ska ut och tälta tillsammans i sommar eller nån annan gång resten av livet...Nu ska jag gå och klippa syrran...funderar om jag ska vara snäll eller elak?Det återstår att se...På återseende